Sändning från pressträffen om rapporten Svensk finanspolitik 2025

Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2025 överlämnas i dag till regeringen.

Oro kring säkerhet och tullar riskerar återhämtningen

Konjunkturen har utvecklats svagare i Sverige än i Europa och USA. Det beror både på att ränte­känsligheten i Sverige är större och att finanspolitiken varit stramare. Omkring årsskiftet inleddes en återhämtning och bedömningarna både av världsekonomin och svensk ekonomi var försiktigt positiva. Det som därefter hänt främst med avseende på det pågående tullkriget och Europas säkerhetssituation har ökat pessimismen. USA kommer att drabbas värst av tullkriget eftersom de inför tullar mot alla länder. Motåtgärder från bl.a. EU kommer att leda till högre priser på vissa varor i Europa men inflationen kan sammantaget komma att bli lägre på grund av en sämre real­ekonomisk utveckling.

Rimlig avvikelse från överskottsmålet men onödig höjning av utgiftstaket

I budgetpropositionen förelåg en begränsad avvikelse från överskottsmålet. Vi anser att den var rimlig givet de omfattande och akuta stöden till Ukraina. Regeringen borde dock ha överlagt med opposi­tionen kring särbehandlingen av Ukrainastöden. Vi bedömer att höjningarna av utgifts­taken 2025 och 2026 inte var nödvändiga. Marginalerna var redan tillräckliga och höjningarna minskar takens styrande funktion. Finanspolitiken var vidare rimlig ur ett konjunkturellt per­spektiv. En något expansivare politik hade också varit möjligt. Samtidigt talar mycket för att finjustering av finans­politiken inte är lämplig; om konjunkturen på kort sikt behöver påverkas är det i första hand en uppgift för penning­politiken.

Ökade försvarsutgifter bör inte lånefinansieras

Ett samlat EU kan om viljan finns mobilisera militära resurser som är stora i förhållande till Rysslands. Försvarsutgifterna i Sverige behöver i ett sådant scenario öka från nuvarande nivåer. Regeringen har aviserat att en ökning ska ske och att den ska lånefinansieras fram till 2034. Rådet är kritiskt till denna finansieringsstrategi. Permanenta utgiftsökningar bör inte låne­finansieras. Det medför att kommande generationer får betala både för att vi nu inte förmår prioritera och för sitt eget försvar. Upp­rustningen kan dessutom behöva bli större än planerat, vilket under­stryker behovet av att börja anpassningen direkt. Om regeringen ändå beslutar sig för lånefinansiering och det finns en bred politisk konsensus bör en ny uppgörelse komma till stånd som tydligt beskriver hur ramverket ska tillämpas, detta för att möjlig­göra upp­följning och ansvars­­utkrävande.

Stora men skilda utmaningar i regioner och kommuner

Ekonomin i regionerna har länge varit svag, trots att skatterna höjts. Utvecklingen beror på stigande kostnader inom sjukvården. Dessa förklaras av att antalet äldre stigit, att ambitionsnivån höjts och att utgifter för administration ökat. Kommunerna har i genomsnitt bättre ekonomi, men skillnaderna är stora mellan kommuner. Det ekonomiskt mer gynnsamma läget kan delvis ha uppnåtts genom en lägre ambitionsnivå inom kommunala verksamheter. Den framtida demo­grafiska utvecklingen, tillsammans med osäkerhet om utvecklingen av kvaliteteten, ger upphov till frågor om effektivitet och organisation som regeringen behöver ta sig an. Det är sannolikt att både kommuner och regioner behöver ytterligare resurser framöver, även om effektiviteten skulle förbättras. Skatt på arbete är förenad med relativt stora effektivitetsförluster. Om ökade resurser behövs kan det motivera ökad andel statlig finansiering.

Nytt EU-ramverk för finanspolitiken ger rådet nya uppgifter

Finanspolitiken i Sverige berörs i praktiken inte av EU:s nya ramverk eftersom vårt eget är stramare. Det var klokt av regeringen att utforma den medelfristiga planen på ett sätt som undviker att EU:s mål hamnar i konflikt med de svenska. Det nya EU-ramverket innebär att Finanspolitiska rådet får i uppgift att bedöma regeringens makroekonomiska prognoser i budget­propositionen. Därtill ska regeringen följa rådets rekommendationer eller förklara varför man väljer att inte göra det. En liknande ordning finns redan i praktiken i Sverige, men rådet anser att regeringens svar bör för­bättras för att leva upp till EU-ordningens ambitioner.

Tydlighet inom finanspolitiken – stor förbättringspotential

Årets rapport innehåller flera kapitel som på olika sätt belyser hur finans­politiken kan bli tydligare. Budget­propositionen på 3 000 sidor kan vara svårsmält även för experter. Regeringen behöver höja sina pedagogiska ambitioner. Det gäller bl.a. att tydligare redovisa vilket realt resurstillskott som en reform leder till jämfört med tidigare år. Det gäller även beskrivningen av finanspolitikens effekter på makro­ekonomin, där rådet introducerar en ny indikator. Därtill beskriver vi hur regeringen kan förbättra beräkningar och pedagogik kring de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.